Vad händer egentligen i kroppen när du blir stressad?
Hjärtat slår snabbare. Andningen förändras. Musklerna spänns och det blir svårare att tänka lugnt och klart.
Kanske känner du oro i magen, blir varm, börjar svettas eller känner att kroppen fylls av rastlös energi.
Men vad är det egentligen som händer?
Stressreaktionen är inte ett tecken på att kroppen arbetar emot dig. Den är ett biologiskt skyddssystem som hjälper dig att snabbt anpassa dig när hjärnan uppfattar att något kräver extra uppmärksamhet eller energi.
Stressreaktionen börjar i hjärnan
Det som utlöser stress behöver inte vara en fysisk fara.
Det kan också vara:
- ett svårt samtal
- ett oväntat besked
- tidspress
- oro inför framtiden
- smärta
- sjukdom
- en konflikt
- många samtidiga krav
- känslan av att inte ha kontroll
Hjärnan tar hela tiden emot information från omgivningen, kroppen, tankarna och tidigare erfarenheter.
Den försöker bedöma:
Är det här tryggt?
Behöver jag vara uppmärksam?
Behöver kroppen förbereda sig på att agera?
Mycket av den bedömningen sker snabbt och automatiskt. Kroppen kan därför reagera innan du själv har hunnit tänka igenom situationen.
Kroppen går upp i beredskap
När hjärnan bedömer att situationen kräver extra beredskap aktiveras flera system i kroppen.
En viktig del är det sympatiska nervsystemet, som ingår i det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet reglerar många funktioner som du inte behöver styra medvetet, exempelvis puls, blodtryck och delar av matsmältningen.
Vid en akut stressreaktion aktiveras även det så kallade sympatisk-adrenala systemet. Binjurarna frisätter bland annat adrenalin och noradrenalin.
Det bidrar till att kroppen snabbt kan mobilisera energi och förbereda sig på att agera.
Därför slår hjärtat snabbare
När kroppen behöver bli redo för handling ökar ofta pulsen och hjärtats kraft.
Det gör att blod och syre snabbare kan transporteras till musklerna och andra vävnader som kan behöva arbeta.
Blodtrycket kan också stiga tillfälligt.
Det är en logisk anpassning om du exempelvis behöver springa, försvara dig, fatta ett snabbt beslut eller reagera på en oväntad situation.
Men samma reaktion kan uppstå när hotet är socialt eller känslomässigt, till exempel inför ett svårt möte eller när du väntar på ett viktigt besked.
Därför förändras andningen
Vid stress blir andningen ofta snabbare och ytligare.
Kroppen försöker öka tillgången på syre inför en möjlig fysisk ansträngning.
I en akut situation kan det vara hjälpsamt. Men om andningen fortsätter att vara snabb trots att du inte behöver agera fysiskt kan du uppleva:
- tryck över bröstet
- yrsel
- stickningar
- spänningar
- känsla av andnöd
- ökad oro
Det är inte alltid andningen som startar stressreaktionen. Men andningsmönstret och stressystemet kan påverka varandra.
Därför spänns musklerna
När kroppen förbereder sig på att agera ökar ofta muskelspänningen.
Käkarna kan pressas samman. Axlarna dras upp. Händerna knyts och musklerna i nacke, rygg eller höfter kan bli spända.
Kortvarigt är det en del av kroppens beredskap.
Men om spänningen återkommer ofta eller finns kvar under lång tid kan den bidra till:
- huvudvärk
- stelhet
- ömhet
- smärta
- trötthetskänsla i musklerna
Ibland märker man inte hur spänd kroppen är förrän man aktivt försöker slappna av.
Uppmärksamheten blir smalare
Vid stress riktas mer av uppmärksamheten mot det som hjärnan uppfattar som viktigt eller hotfullt.
Det kan göra dig mer fokuserad och snabb i en akut situation.
Men det kan också innebära att du får svårare att:
- tänka nyanserat
- planera
- minnas information
- hitta ord
- fatta genomtänkta beslut
- se flera lösningar samtidigt
Det är därför människor ibland säger eller gör saker under stress som de inte hade gjort när de var lugna.
Hjärnan prioriterar snabb reaktion framför långsam analys.
Kortisol hjälper kroppen att möta belastningen
Stressreaktionen handlar inte bara om adrenalin.
Om belastningen fortsätter aktiveras även den så kallade HPA-axeln – ett samspel mellan hypotalamus i hjärnan, hypofysen och binjurarna.
Det leder till att hormonet kortisol frisätts.
Kortisol har många normala och viktiga funktioner. Det hjälper bland annat kroppen att mobilisera energi och anpassa sig till belastning.
Kortisol är därför inte ett ”dåligt hormon”. Vi behöver kortisol för att fungera.
Problemet är inte att kortisol finns eller att det stiger vid stress. Det som kan bli belastande är om stressystemet behöver aktiveras mycket ofta, under lång tid eller utan tillräcklig återhämtning.
Vad händer med matsmältningen?
När kroppen går upp i beredskap prioriteras det som är mest betydelsefullt för att hantera den omedelbara situationen.
Matsmältningen kan då förändras tillfälligt.
En del människor märker:
- minskad aptit
- illamående
- fjärilar eller oro i magen
- lösare avföring
- förstoppning
- uppblåsthet
- snabbare behov av att gå på toaletten
Det betyder inte att alla magproblem orsakas av stress. Magbesvär kan ha många olika orsaker och kan behöva utredas.
Men hjärnan, det autonoma nervsystemet och mag-tarmkanalen kommunicerar hela tiden med varandra. Därför är det inte konstigt att magen kan reagera när kroppen är stressad.
Stress påverkar också återhämtningen
Vid kortvarig stress är det rimligt att kroppen tillfälligt prioriterar handling framför återhämtning.
Men om stressreaktionen återkommer ofta kan det bli svårare att:
- somna
- sova djupt
- komma ner i varv
- känna hunger och mättnad tydligt
- återhämta sig efter träning
- känna sig lugn även när man är ledig
Kroppen kan vara trött samtidigt som nervsystemet fortfarande är påslaget.
Det är en av anledningarna till att man kan känna sig både utmattad och uppvarvad på samma gång.
När faran är över behöver kroppen växla tillbaka
När belastningen har minskat ska kroppen normalt kunna återgå mot ett lugnare tillstånd.
Det parasympatiska nervsystemet får då större utrymme. Pulsen och andningen kan lugna sig, muskelspänningen minska och kroppen kan åter prioritera matsmältning, återhämtning och reparation.
Ett välfungerande nervsystem är därför inte ett nervsystem som alltid är lugnt.
Det är ett system som kan:
- öka beredskapen när det behövs
- hantera en utmaning
- minska aktiveringen när situationen är över
- återvända till återhämtning
Målet är inte att aldrig känna stress.
Målet är att kroppen inte ska behöva stanna kvar i hög beredskap längre än situationen kräver.
Varför lugnar sig inte kroppen alltid?
Ibland är den yttre situationen över, men kroppen fortsätter ändå att reagera.
Det kan bland annat bero på att:
- belastningen fortfarande pågår
- flera stressfaktorer sammanfaller
- kroppen har sovit för lite
- du har ont eller är sjuk
- du fortsätter att tänka på det som hänt
- vardagen känns oförutsägbar
- nervsystemet har fått för få signaler om att situationen är trygg
- det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning
Det betyder inte att kroppen är permanent fast eller skadad.
Men den kan behöva bättre förutsättningar för att växla ner.
Kroppen försöker skydda dig
Hjärtklappning, muskelspänning, förändrad andning och en orolig mage kan kännas obehagligt.
Men själva stressreaktionen är inte ett misslyckande.
Den visar att kroppen försöker mobilisera resurser för att hjälpa dig hantera något den uppfattar som viktigt.
Problemet är inte alltid att stressystemet aktiveras.
Problemet kan vara att det aktiveras för ofta, för länge eller utan tillräcklig återhämtning mellan gångerna.
Kom ihåg
När du blir stressad förändras flera funktioner i kroppen samtidigt.
Pulsen kan öka, andningen bli snabbare, musklerna spännas, uppmärksamheten skärpas och matsmältningen förändras.
Det är kroppens sätt att göra dig redo att hantera en utmaning.
Stressreaktionen är alltså inte ett tecken på att kroppen motarbetar dig.
Den försöker skydda dig.
Behöver du hjälp med nervsystemet?
Under en kostnadsfri Hälsokompass pratar vi kort om hur du mår, vilka signaler du upplever och vilket nästa steg som kan vara lämpligt för dig.
Kommentarer