Visste du att solen en gång användes som medicin?
D-vitaminens dag 2025 infaller idag den 22 september. Solen – naturens egen medicin.
För drygt hundra år sedan var solen en självklar del av läkeprocessen. Niels Ryberg Finsen, dansk läkare och Nobelpristagare 1903, var pionjär inom ljusbehandling. Han utvecklade metoder för att med koncentrerat ljus behandla svåra hudsjukdomar med mycket goda resultat.
Detta inspirerade läkare och arkitekter världen över. Sjukhus byggdes med stora solterrasser, balkonger och särskilda solrum, där patienter låg i sängar utomhus för att få så mycket solljus som möjligt. På bilder från sanatorier runt om i Europa och USA ser vi patienter i rad på hustak, insvepta i filtar men med ansiktena mot solen. Ljus och frisk luft var den tidens viktigaste medicin – innan antibiotikan fanns. Kliniker som den schweiziske läkaren Auguste Rolliers solterapiklinik rapporterade att majoriteten av patienterna förbättrades eller tillfrisknade.
Men Finsen var inte blind för solens risker. I sin första publikation 1893 beskrev han hur solljus kan skada huden – orsaka brännskador, inflammation och förtida åldrande. Han såg alltså båda sidorna: att ljuset kunde vara destruktivt i för stora mängder men läkande i rätt dos. Det var denna insikt som ledde honom vidare till att utveckla en kontrollerad ljusbehandling som gav läkande resultat.
Det finns en viktig lärdom här tycker jag. Naturens krafter är ofta dubbelverkande – de kan skada eller läka, beroende på mängd och balans. För mycket sol kan bränna oss, men i lagom dos stärker den immunförsvaret, påverkar hormoner, sömn och humör och ger oss energi på djupet.
Idag börjar forskningen återigen bekräfta det som Finsen och hans samtida läkare redan såg: solens strålar har läkande kraft. Patienter i solbelysta rum återhämtar sig snabbare, vitamin D från solen stärker immunförsvaret, och dagsljus balanserar vår biologi.
Och nu bekräftar forskningen ännu mer: en ny Harvard-studie (maj 2025) visar att ett dagligt tillskott av D3-vitamin kan bromsa cellernas åldrande med flera år genom att bevara våra telomerer. Telomerer är de skyddande ändarna på våra kromosomer, och deras längd är en viktig markör för biologiskt åldrande. Effekten var särskilt tydlig hos personer som hade brist på D-vitamin vid studiestarten. Att hitta sätt att bromsa dessa har länge varit ett mål inom åldringsforskningen. Studien hittar du här Vitamin D supplements show signs of protection against biological aging | ScienceDaily
Du kanske bor i ett land med mycket sol – men ändå kan ha brist på vitamin D?
Det låter nästan otroligt, men så är det. Anledningen är att vi behöver exponera huden direkt för solens strålar för att kroppen ska kunna bilda vitamin D. Att solen lyser där ute hjälper inte om vi sitter inne, täcker oss med kläder eller alltid använder solskydd. För de flesta räcker det med ungefär 20–30 minuter i solen varje dag, med bar hud, för att stimulera kroppens egen produktion. Och då kan man tänka hur det är i Sverige, där solen skiner förhållandevis lite, och vi arbetar inomhus för det mesta. Kanske är det dags att inspireras av historien och återigen se solen som en av naturens mest kraftfulla mediciner.
Varför är vitamin D så viktigt?
Det bidrar bland annat till:
- Att lagra in kalcium och fosfor i skelett och tänder
- Att din kropp tar upp kalcium i kombination med vitamin K2 (för starkare ben och förebyggande av benskörhet)
- Att du får mer energi
- Att du har ett stabilt nervsystem och normal hjärtverksamhet
- Att minska på depressioner
Att du har starkare immunförsvar och ökat motstånd mot infektioner (mindre av förkylningar och influensa) - Minskade besvär vid pollenallergi
- Minskar på värk och fibromyalgi
Referenser
- Holick MF. Vitamin D deficiency. N Engl J Med. 2007;357(3):266-281.
- Martineau AR et al. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory infections: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2017;356:i6583.
- Ulrich RS. View through a window may influence recovery from surgery. Science. 1984;224(4647):420–421.
- Beauchemin KM, Hays P. Sunny hospital rooms expedite recovery from severe and refractory depressions. J Affect Disord. 1996;40(1-2):49–51.
- Lambert GW et al. Effect of sunlight and season on serotonin turnover in the brain. Lancet. 2002;360(9348):1840–1842.
- Wirz-Justice A. Biological rhythm disturbances in mood disorders. Int Clin Psychopharmacol. 2006;21(Suppl 1):S11–S15.
- Liu D et al. UVA irradiation of human skin vasodilates arterial vasculature and lowers blood pressure independently of nitric oxide synthase. J Invest Dermatol. 2014;134(7):1839–1846.
Kommentarer