Kan kroppen bära spår av framtida tarmsjukdom redan från födseln?
Tänk om vissa förändringar i kroppen går att upptäcka långt innan vi får några symtom? En ny svensk studie väcker just den frågan.
Forskare vid bland annat Örebro universitet och Linköpings universitet har upptäckt att barn som senare utvecklade inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, hade förhöjda nivåer av vissa proteiner i blodet redan när de föddes.
Det betyder inte att barnen var sjuka vid födseln. Men det tyder på att processer som har med immunförsvaret att göra kan börja långt tidigare än vi tidigare har kunnat se.
Och ur ett holistiskt perspektiv är det väldigt intressant.
För det påminner oss om något viktigt: sjukdom uppstår sällan från en dag till en annan. Kroppen är ett system som förändras och anpassar sig över tid.
Vad är IBD?
IBD står för inflammatory bowel disease, inflammatorisk tarmsjukdom.
De två vanligaste formerna är:
- Crohns sjukdom
- ulcerös kolit
Det är kroniska inflammatoriska sjukdomar där immunförsvaret reagerar på ett sätt som skapar inflammation i mag-tarmkanalen. sjukdomarna kan bland annat ge diarré, blod i avföringen, buksmärta, trötthet och viktnedgång.
Många insjuknar mellan 15 och 35 års ålder, även om både barn och äldre också kan drabbas.
Forskarna gick tillbaka till barnens födelse
Studien är särskilt spännande eftersom forskarna kunde använda prover som hade sparats under väldigt lång tid. Proverna kommer från det stora svenska forskningsprojektet ABIS – Alla barn i sydöstra Sverige. Sedan slutet av 1990-talet har blodprover och annan information samlats in från omkring 17 000 barn.
Forskarna kunde därför identifiera barn som senare, innan 18 års ålder, fick diagnosen IBD och gå tillbaka till det blod som hade tagits från navelsträngen när barnen föddes.
De jämförde sedan dessa prover med prover från barn som inte utvecklade IBD.
Tre proteiner stack ut
Forskarna hittade högre nivåer av tre proteiner hos de nyfödda som senare utvecklade IBD:
CXCL9
GZMB
MMP-10
Alla tre har kopplingar till immunförsvarets aktivitet och inflammatoriska processer. Särskilt intressant är CXCL9.
CXCL9 fungerar bland annat som en signal till immunceller och hjälper till att styra hur immunceller förflyttar sig från blodet till olika vävnader.
I tarmen kan en sådan mekanism vara betydelsefull eftersom immunceller kan ta sig till tarmslemhinnan och delta i en inflammatorisk reaktion.
Forskarna vet däremot ännu inte varför nivåerna var högre eller vilken betydelse de faktiskt hade för barnens framtida sjukdom. Det är en viktig skillnad.
Studien visar alltså ett samband – inte att dessa proteiner orsakar IBD.
Det riktigt spännande: signalerna fanns innan symtomen
Det är kanske den viktigaste delen av studien. Barnen hade ännu ingen tarmsjukdom. De hade inga symtom på IBD. Ändå kunde forskarna i efterhand se biologiska skillnader redan vid födseln.
Forskargruppen har dessutom tidigare sett förändringar i olika proteiner flera år innan människor får sin IBD-diagnos. Den nya studien flyttar tidslinjen ännu längre tillbaka.
Frågan blir därför:
Hur tidigt börjar kroppen egentligen förändras innan en sjukdom blir synlig?
Ett holistiskt perspektiv – sjukdom är ofta en process
Det här är en tanke jag tycker är väldigt viktig.
Vi är vana vid att tänka:
Frisk → symtom → sjukdom.
Men biologin är sällan så enkel.
Det kan snarare finnas en lång utveckling där många små faktorer påverkar kroppen över tid.
Genetik kan spela en roll.
Immunförsvaret kan spela en roll.
Tarmfloran kan spela en roll.
Infektioner, miljö, kost och andra exponeringar kan påverka.
Och flera av dessa faktorer kan i sin tur påverka varandra.
IBD brukar därför inte ses som en sjukdom med en enda orsak. Forskningen pekar snarare mot ett samspel mellan genetisk känslighet, immunförsvaret, tarmens mikrobiom och miljöfaktorer.
Det är också här ett holistiskt perspektiv blir värdefullt.
Inte för att påstå att vi känner till den bakomliggande orsaken hos varje människa – utan för att förstå att kroppen fungerar som en helhet.
Graviditeten och den första tiden i livet är speciell
Den nya studien väcker också frågor om vad som händer under graviditeten och den allra första tiden efter födseln. När ett barn föds förändras livet biologiskt väldigt snabbt.
Barnet börjar möta:
- bakterier
- virus
- mat
- människor
- nya miljöer
- olika mikroorganismer
Samtidigt håller både immunförsvaret och tarmens mikrobiom på att utvecklas.
Forskarna bakom den nya studien lyfter själva fram detta som ett område de vill förstå bättre. De vill bland annat undersöka varför dessa proteiner redan är förhöjda och om de på något sätt påverkar immunförsvarets tidiga utveckling.
Men här behöver vi vara försiktiga.
Studien har inte visat att något mamman åt, gjorde eller inte gjorde under graviditeten orsakade förändringarna. Den har inte heller visat att stress, tarmflora, antibiotika eller någon speciell livsstilsfaktor förklarar fynden.
Det är frågor för framtida forskning.
Vad vet vi från annan forskning?
Det finns däremot mycket annan forskning som försöker förstå hur den tidiga miljön påverkar risken för immunrelaterade sjukdomar. Och resultaten visar hur komplext området är.
I en stor skandinavisk studie på över 81 000 barn undersöktes till exempel om en mer varierad kost under de första levnadsåren minskade risken för framtida IBD. Forskarna fann ingen tydlig minskning av risken. Det visar varför vi ska vara försiktiga med förenklade råd som ”ät så här så slipper barnet tarmsjukdom”. Så enkelt fungerar kroppen inte.
En annan stor skandinavisk studie undersökte infektioner under graviditeten. Där såg forskarna vissa samband mellan infektioner vid specifika tidpunkter under graviditeten och senare Crohns sjukdom hos barnet, samtidigt som antibiotikaanvändning under graviditeten inte generellt var kopplad till IBD.
Även här ser vi alltså att tidpunkt, typ av exponering, genetik och andra faktorer sannolikt spelar tillsammans.
Gaia Health reflekterar – stöd systemet i stället för att jaga en enskild faktor
Det är lätt att läsa en sådan här studie och börja leta efter ”den skyldiga faktorn”.
Vilken bakterie är det?
Vilket livsmedel?
Vilket vitamin?
Vilken infektion?
Men kanske är den viktigaste lärdomen egentligen den motsatta.
Kroppen fungerar inte genom en enda knapp.
Immunförsvaret, tarmen, tarmfloran, nervsystemet, kosten, sömnen, hormonerna och vår miljö kommunicerar hela tiden med varandra.
Därför tycker jag att studien stärker tanken på att arbeta med förutsättningarna för hälsa, snarare än att leta efter en enda perfekt lösning.
Vad kan vi själva göra?
Vi kan inte kontrollera allt.
Och vi kan naturligtvis inte garantera att vi aldrig utvecklar en sjukdom.
Men vi kan försöka skapa goda förutsättningar för kroppen.
Det kan handla om ganska grundläggande saker:
🌿 Ät mat med mycket näring
Grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fullkorn, nötter och frön ger bland annat fibrer och växtämnen som kroppen och många av våra tarmbakterier använder.
🌿 Ge tarmen variation
Ingen enskild bakterie eller produkt skapar en ”perfekt tarmflora”. Ett varierat växtintag är generellt ett bra sätt att stödja mikrobiomet, även om vi inte kan säga att det förebygger IBD.
🌿 Undvik rökning
Rökning påverkar bland annat inflammation, kärl, immunförsvar och tarmhälsa och är en faktor som vi faktiskt kan påverka.
🌿 Använd antibiotika när det behövs – men inte i onödan
Antibiotika är ibland helt nödvändigt och kan vara livräddande. Poängen är inte att undvika behövlig behandling, utan att använda antibiotika på ett klokt sätt.
🌿 Ta hand om sömn och återhämtning
Sömn och återhämtning påverkar immunförsvaret, hormonerna, ämnesomsättningen och nervsystemet. Det betyder inte att sömnbrist orsakar IBD, men återhämtning är en viktig del av vår generella hälsa.
🌿 Rör på kroppen
Regelbunden rörelse påverkar många system samtidigt – cirkulation, muskler, ämnesomsättning, stressreglering och immunfunktion.
Och framför allt:
🌿 Lyssna på kroppens signaler.
Kroppen berättar ofta något långt innan diagnosen kommer
Det är kanske det jag tycker är mest fascinerande med den här forskningen. När en diagnos ställs kan processen bakom den ibland ha pågått betydligt längre än vi förstått. Det betyder inte att varje symtom är ett tecken på framtida sjukdom. Och det betyder definitivt inte att vi ska gå omkring och vara rädda för kroppens signaler.
Tvärtom.
Jag tycker att vi kan bli mer nyfikna på kroppen.
- Hur mår magen?
- Hur fungerar sömnen?
- Hur är energin?
- Hur återhämtar jag mig?
- Hur reagerar kroppen på maten jag äter?
- Finns det förändringar som håller i sig?
I stället för att se kroppen som något som plötsligt går sönder kan vi börja se den som ett väldigt avancerat system som hela tiden anpassar sig och kommunicerar.
Forskningen är bara början
Den nya studien innebär inte att vi snart kan ta ett blodprov på ett nyfött barn och förutsäga vem som kommer att få Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Vi är inte där ännu.
Forskarna behöver förstå varför CXCL9, GZMB och MMP-10 var förhöjda, vad förändringarna betyder biologiskt och om de verkligen kan användas för att identifiera risk i framtiden.
Men studien ger oss en fascinerande pusselbit.
Vissa biologiska spår av framtida inflammatorisk tarmsjukdom kan finnas redan vid födseln.
Och kanske kommer framtidens hälsovård därför inte bara handla om att behandla sjukdom när den har utvecklats.
Kanske kommer vi bli mycket bättre på att förstå kroppens tidiga förändringar – och på att skapa bättre förutsättningar för hälsa långt innan symtomen kommer.
Det tycker jag är en väldigt spännande utveckling.
Studien
Grännö O. med flera: Increased perinatal levels of CXCL9, GZMB and MMP-10 are associated with pediatric-onset IBD: A nested case control study within a population-based birth cohort. Gastroenterology, 2026. DOI: 10.1053/j.gastro.2026.08.015.
Viktigt: Forskningen visar samband och tidiga biologiska markörer. Den visar inte att livsstil under graviditet eller barndom orsakar eller kan förhindra IBD. Råden ovan är generella råd för att stödja hälsa och ska inte ses som behandling av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Kommentarer