”Jag måste unna mig lite.”
Det är en mening många säger.
Kanske efter en lång arbetsdag.
Kanske efter en period av stress, oro eller ansvar.
Kanske när kroppen känns tung, trött eller spänd.
Att unna sig låter omtänksamt. Som något snällt man gör för sig själv.
Men ändå är det många som upplever att det inte hjälper.
Man vilar – men känner sig inte utvilad.
Man tar en paus – men kroppen fortsätter vara på helspänn.
Man ”gör något för sig själv” – men skulden finns kvar i bakgrunden.
Varför blir det så?
För många av oss har lärt oss att stå ut, bita ihop och köra på.
Vi lyssnar på kroppen först när den skriker.
Och när vi till slut stannar – då försöker vi ”unna oss” något som ska väga upp allt vi har ignorerat.
Problemet är att kroppen inte fungerar så.
Kroppen skiljer på belöning och omsorg.
Den skiljer på vila som kommer för sent och vila som kommer i rätt tid.
Den känner skillnad på att stå ut – och att bli omhändertagen.
Ibland är det inte mer ”unna sig” vi behöver.
Ibland är det något helt annat.
Vad betyder ”att unna sig” för kroppen?
Varför leder det inte alltid till återhämtning?
Kan skuld och skam stå i vägen för vila?
Vad händer när vi istället börjar ge oss själva det vi behöver?
Det är små skiften – men de gör stor skillnad.
Vad händer i kroppen när vi ”unnar oss”?
När vi har varit i stress länge är nervsystemet fortfarande i beredskap, våra stresshormoner är aktiva, kroppen litar inte på dig.
När vi då försöker vila eller njuta hinner kroppen inte riktigt slappna av, vilan blir ytlig, återhämtningen uteblir.
Skuld och skam ingår ofta.
Känner du igen dig?
- ”Jag borde orka mer”
- ”Jag har inte gjort tillräckligt”
- ”Jag kan inte bara vila”
Detta skapar skuld och skam.
Skuld handlar om att känna att man gör fel.
Skam handlar om att känna att det är något fel på en själv.
När dessa känslor finns med vågar kroppen inte slappna av, nervsystemet stannar i vaksamhet och återhämtningen blir begränsad. Kroppen kan inte vila på riktigt när vi dömer oss själva.
Att ge sig – i stället för att unna sig – här finns en viktig skillnad.
Att ge sig något handlar inte om belöning. Det handlar om att du tar hand om dig i rätt tid.
Att ge sig kan vara:
- en paus innan kroppen kraschar
- mat när tröttheten börjar, inte när den är total
- vila utan att behöva förklara eller försvara den
När vi ger oss det vi behöver får nervsystemet signal om trygghet, kroppen kan börja återhämta sig och spänningar släpper lättare. Det är här verklig återhämtning sker.
Små ord ger stor skillnad!
Lyssna på skillnaden:
- ”Jag unnar mig vila.”
- ”Jag ger mig vila.”
För många känns den andra meningen mjukare i kroppen.
Mindre skuld. Mindre krav. Mer tillåtelse. Kroppen lär sig av hur vi behandlar oss själva och om vi ofta väntar tills det är för sent lär sig kroppen att den inte blir lyssnad på och signalerna blir starkare nästa gång.
När vi istället börjar ge oss själva omsorg i tid minskar stressen, behovet av att ”unna sig” minskar och kroppen börjar samarbeta igen. Vi behöver jobba MED kroppen inte MOT den.
Du behöver inte vänta tills du är helt slut för att ta hand om dig.
Omsorg fungerar bäst innan kroppen skriker.
Ibland är det inte mer vi behöver unna oss.
Ibland är det bara dags att ge oss själva det vi behöver
Kommentarer