Probiotika till mycket för tidigt födda barn – svensk studie visar lovande resultat
Tarmen är så mycket mer än ett rör där maten passerar. Den är också hem för ett stort ekosystem av mikroorganismer och har en nära koppling till bland annat immunförsvaret och kroppens skydd mot omvärlden.
Hos ett barn som föds mycket för tidigt är tarmen däremot fortfarande omogen. Nu visar en stor svensk studie att tillskott av specifika probiotiska bakterier till mycket för tidigt födda barn var kopplat till en betydligt lägre risk för en allvarlig tarmsjukdom – och även till lägre dödlighet.
Studien publicerades i JAMA Network Open i september 2026 och omfattade 4 695 barn födda i Sverige mellan 2017 och 2024.
Vad undersökte forskarna?
Forskarna studerade barn som fötts mycket för tidigt, mellan graviditetsvecka 28+0 och 31+6.
År 2020 infördes en svensk nationell rekommendation om probiotika till denna grupp av för tidigt födda barn. Det gav forskarna möjlighet att studera vad som hände när probiotika började användas i den vanliga neonatalvården.
Barnen fick dagligen en kombination av tre bakteriestammar:
Bifidobacterium infantis
Bifidobacterium lactis
Streptococcus thermophilus
Den sammanlagda dosen var en miljard kolonibildande enheter, CFU, per dag. Probiotikan blandades med bröstmjölk och gavs enligt riktlinjerna från de första levnadsdagarna fram till graviditetsvecka 34 räknat som postmenstruell ålder.
Det här är viktigt att känna till. Studien undersökte alltså inte probiotika generellt, utan en bestämd kombination av bakteriestammar i en bestämd dos och till en mycket specifik patientgrupp.
Resultaten var tydliga
Forskarna såg en tydlig skillnad när de jämförde barn som fått probiotika med barn som inte fått det.
Risken för död och/eller nekrotiserande enterokolit, NEC, var:
0,8 % hos barn som fick probiotika
jämfört med
3,4 % hos barn som inte fick probiotika.
Efter statistisk justering motsvarade det en relativ risk på 0,28.
När forskarna tittade på NEC separat drabbades 0,6 % av barnen som fått probiotika, jämfört med 2,5 % bland dem som inte fått det.
Även dödligheten skilde sig:
0,3 % med probiotika jämfört med 1,4 % utan probiotika.
Det är stora relativa skillnader, även om det är viktigt att komma ihåg att det absoluta antalet händelser var förhållandevis litet.
Vad är NEC?
NEC står för nekrotiserande enterokolit och är en allvarlig inflammatorisk tarmsjukdom som framför allt drabbar för tidigt födda barn.
Tarmvävnaden kan bli kraftigt inflammerad och skadad och i svåra fall kan delar av tarmen behöva opereras bort. Sjukdomen kan vara livshotande.
Varför vissa barn utvecklar NEC är komplicerat och beror sannolikt på flera samverkande faktorer. Tarmens omognad, immunsystemet, nutrition och sammansättningen av tarmens mikroorganismer är några av de faktorer som diskuteras.
Just därför har probiotiska bakterier blivit intressanta inom neonatalvården.
Tarmens bakterier kan vara en del av förklaringen
Ett för tidigt fött barn kommer till världen innan både tarmen och immunsystemet är färdigutvecklade.
Forskarna beskriver flera möjliga mekanismer bakom probiotikans effekt. Probiotiska bakterier skulle bland annat kunna påverka tarmbarriären, stimulera delar av immunförsvaret och motverka etableringen av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier.
Det betyder inte att vi kan säga exakt varför resultaten blev som de blev. Studien visar framför allt ett samband mellan behandlingen och resultaten.
Men biologiskt finns det rimliga förklaringar till varför tarmens mikrobiella miljö skulle kunna spela en roll.
Minskad NEC kan ha bidragit till den lägre dödligheten
Forskarna gjorde också en särskild statistisk analys för att försöka förstå varför dödligheten var lägre bland barnen som fått probiotika.
Analysen pekade mot att en betydande del av skillnaden kunde vara kopplad till att färre barn utvecklade NEC.
Forskarna uppskattade att omkring 42 % av den observerade minskningen av dödlighet potentiellt kunde förmedlas genom minskad förekomst av NEC.
Detta är dock en modellberäkning och ska därför inte tolkas som att forskarna har bevisat att exakt 42 % av effekten beror på detta.
Men probiotika minskade inte sepsis
Här kommer en viktig nyansering.
Forskarna undersökte även blododlingsverifierad sepsis.
Där såg man ingen statistiskt säkerställd minskning.
Sepsis förekom hos:
3,2 % av barnen med probiotika
och
3,1 % av barnen utan probiotika.
Studien ger alltså inte stöd för att just denna probiotikabehandling minskade risken för sepsis.
Ett holistiskt perspektiv – kroppen utvecklas som en helhet
Jag tycker att den här forskningen är intressant även ur ett större perspektiv. Vi pratar ibland om tarmen, immunförsvaret, näringen och mikrobiomet som om de vore separata områden.
Men kroppen fungerar inte riktigt så.
Tarmen är samtidigt en barriär mot omvärlden, en plats där näringsämnen tas upp och en miljö där mikroorganismer och immunsystem hela tiden interagerar.
Hos ett mycket för tidigt fött barn blir detta extra tydligt eftersom flera system fortfarande befinner sig mitt i sin utveckling.
Det betyder inte att mikrobiomet förklarar allt eller att probiotika är lösningen på alla problem. Men studien blir ytterligare en påminnelse om hur viktig miljön i och omkring tarmen kan vara för kroppen som helhet.
Bröstmjölken är också en del av sammanhanget
Det är också intressant att studien genomfördes i Sverige, där neonatalvården sedan länge har ett starkt fokus på bröstmjölk.
Forskarna påpekar själva att förekomsten av NEC redan från början var relativt låg jämfört med många internationella jämförelser och nämner bland annat Sveriges etablerade arbete med nutrition och stöd för amning som en möjlig del av sammanhanget.
Även här ser vi alltså varför det kan vara klokt att tänka i helheter.
Det är sällan en enda faktor som arbetar ensam.
Betyder detta att probiotika är bra för alla för tidigt födda barn?
Nej – och här behöver vi vara försiktiga.
Studien omfattade barn födda mellan vecka 28+0 och 31+6.
Forskarna är mycket tydliga med att resultaten inte automatiskt får överföras till extremt för tidigt födda barn, alltså barn födda före graviditetsvecka 28. Den gruppen har andra och betydligt högre medicinska risker.
Det går inte heller att utifrån studien säga att vilken probiotika som helst skulle ge samma resultat.
Olika bakteriestammar kan ha olika egenskaper, och dosering, produktkvalitet och säkerhet är särskilt viktiga när det handlar om mycket sköra nyfödda barn.
Studien visar samband – inte ett slutgiltigt bevis
Det finns ytterligare en viktig sak att förstå.
Det här var en stor populationsbaserad kohortstudie, inte en randomiserad kontrollerad studie.
Forskarna använde avancerade statistiska metoder för att försöka ta hänsyn till skillnader mellan grupperna, och flera olika analyser pekade åt samma håll. Det stärker resultaten.
Men eftersom barnen inte slumpades till probiotika eller ingen probiotika kan man inte med full säkerhet säga att hela skillnaden orsakades av probiotikan.
Andra förändringar inom neonatalvården under åren kan också ha påverkat resultaten.
Därför är formuleringen ”probiotika var associerat med lägre risk” mer korrekt än att säga att studien bevisar att probiotika räddar liv.
Min reflektion
Det jag framför allt tar med mig från den här studien är hur tidigt samspelet mellan tarm, mikroorganismer, näring och immunförsvar börjar.
Redan under våra allra första levnadsveckor pågår ett enormt utvecklingsarbete i kroppen.
För ett barn som föds för tidigt behöver mycket av denna utveckling fortsätta utanför livmodern och under helt andra förutsättningar än naturen ursprungligen tänkt.
Därför är forskning om hur vi på ett säkert sätt kan stötta denna utveckling väldigt intressant.
Den här svenska studien ger starkt stöd för fortsatt forskning kring specifika probiotiska bakterier inom neonatalvården – men också en påminnelse om något jag ofta återkommer till:
Kroppen består inte av isolerade delar. Tarmen, immunförsvaret, näringen och resten av kroppen kommunicerar och påverkar varandra från allra första början.
Viktigt
För tidigt födda barn är en medicinskt mycket känslig grupp. Probiotika till prematura barn ska därför inte ges på eget initiativ utifrån informationen i den här artikeln. Behandling och nutrition ska alltid bedömas och skötas av neonatalvården.
Studien: Mitha A, Söderquist Kruth S, Sinervo E, et al. Probiotics and Risk of Death, Necrotizing Enterocolitis, and Sepsis in Very Preterm Infants. JAMA Network Open. 2026;9(9).
Kommentarer