När maten blir dyrare – vad händer med våra val, vår näring och vår folkhälsa?
De senaste åren har många känt det i plånboken: mat, el och boende har blivit dyrare – samtidigt som stressen i vardagen ökat. I forskningsrapporten “Konsumtion i kristider – effekter av stigande livsmedelspriser” (Handelsrådet 2025:7) har forskare vid Lunds universitet analyserat vad som faktiskt hände med svenskarnas inköp och näringsintag under prisuppgången 2022–2023, och vilka effekter det kan få på folkhälsan.
Vad rapporten har gjort (kort)
Forskarna har använt skanningdata från butikskassor (NielsenIQ) för perioden 2019–12 till 2023–12 och studerat försäljning (volym och pris) för stora livsmedelsgrupper i Sverige och i nio regioner. De har sedan kopplat inköpen till näringsinnehåll och simulerat möjliga långsiktiga hälsoeffekter med den etablerade modellen PRIME.
1. När priset stiger: vi byter, drar ner och “väljer bort” vissa varor
Rapporten visar att hushållen generellt gjorde tre saker under högkostnadsperioden:
- Bytte till billigare alternativ inom samma kategori
- Köpte mer av handelns egna märkesvaror
- Minskade den totala volymen på många varugrupper
Samtidigt sticker vissa mönster ut:
- Färsk fisk: störst prisuppgång och störst tapp i volym. Priset på färsk fisk ökade ungefär 35% jämfört med oktober 2021, och volymen minskade kraftigt (runt 30% i Sverige och ännu mer i norra Norrland).
- Frukt och grönsaker: prisuppgång (bl.a. KPI-baserat) och tydlig nedgång i konsumtion. Totalt minskade försäljningen med cirka 15% för frukt och 11% för grönsaker jämfört med slutet av 2021.
- Läsk: här gick utvecklingen åt andra hållet – konsumtionen ökade, samtidigt som mjölk, juice och öl klass II minskade.
Holistisk reflektion: När ekonomin stramar åt blir matval inte bara “nutrition och hälsa” – det blir också energi, tid, ork, stress och vanor. I pressade perioder väljer hjärnan ofta det som är snabbt, förutsägbart och belönande. Det gör att prisförändringar lätt spiller över i beteende, planering och impulsköp – särskilt när man redan är trött eller stressad.
2. Näringsprofilen förskjuts – mindre fiber, frukt och grönt
När forskarna räknade på näringsintaget från varor köpta i dagligvaruhandeln såg de att intaget minskade för flera nyckelfaktorer:
- Energi (kalorier) minskade
- Fett minskade
- Kostfiber minskade
- Frukt och grönsaker minskade
I tabellen över förändringar (2019 vs 2023) syns t.ex. för Sverige (inkl. e-handel) minskningar på ungefär:
- Energi –4,1%
- Kostfiber –4,9%
- Frukt –15,4%
- Grönsaker –7,7%
Samtidigt framgår det tydligt att vi redan låg lågt i intag: i rapportens beräkningar ligger frukt- och grönsaksmängder under rekommendationen 500 g/dag, och fiber under rekommenderade nivåer.
Holistisk reflektion: Just fiber och växtvariation är ofta “tysta byggstenar” för mag–tarm, blodsocker, mättnad, immunbalans och hjärt–kärlhälsa. När de ryker först blir det inte alltid en direkt effekt samma vecka – men på sikt kan det flytta kroppen i en mer inflammatorisk riktning.
3. Möjliga folkhälsoeffekter – PRIME pekar mot mer hjärt–kärl och vissa cancerformer
Med PRIME-modellen simulerar forskarna hur dödlighet skulle kunna påverkas om kostintaget ligger kvar på 2023 års nivå jämfört med 2019.
För Sverige som helhet uppskattar PRIME att det minskade intaget kan kopplas till:
- –722 (ökade/tidigarelagda) dödsfall kopplat till minskat intag av frukt och grönsaker
- –188 kopplat till minskat fiberintag
Och i en tabell över orsak anges (utan att beakta effekter via övervikt/obesitas):
- Hjärt–kärlsjukdomar –703
- Cancer –120
Viktigt: forskarna lyfter också att det minskade energiintaget skulle kunna minska övervikt, men att just den modelleringen är mer osäker.
Holistisk reflektion: Det intressanta här är “dubbelheten”: man kan äta mindre energi men ändå sämre kvalitet (mindre fiber, frukt och grönt). Kroppen behöver inte bara kalorier – den behöver näringstäthet och “byggmaterial” för att hålla system stabila över tid.
4. Ojämlikhet i praktiken – regioner påverkas olika
Rapporten visar regionala skillnader både i konsumtionsmönster och i potentiella hälsoeffekter.
- Högst beräknat kaloriintag från dagligvaruhandeln hade norra och södra Norrland (drygt 1 900 kcal), och lägst Stockholm (1 400 kcal).
- PRIME-resultaten pekar på att den negativa folkhälsoeffekten av minskat frukt/grönt och fiber blir relativt större i norra Norrland än i Stockholms län, bl.a. för att den initiala hjärt–kärldödligheten redan är högre där.
- Rapporten lyfter också att dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom är mycket högre i Norrbotten än i Stockholms län (angivet som 94% högre i texten).
Holistisk reflektion: Här ser man hur “hälsa” inte bara är individuella val. Det handlar också om tillgång, prisnivåer, butikstäthet, regionala förutsättningar och redan existerande riskprofil. Kroppen lever inte i ett vakuum – den lever i ett samhälle.
5. “Cheapflation” – när lågpris blir extra dyrt
En av de mest intressanta delarna är fenomenet cheapflation: att de billigare alternativen inom en kategori procentuellt stiger mer i pris än de dyrare alternativen.
Rapporten hittar detta tydligt för rött kött och mjölk: lågprisvarorna ökade procentuellt mer, vilket riskerar att slå hårdare mot hushåll som redan handlar billigast.
Holistisk reflektion: När “billigast” blir relativt dyrare kan stressen öka – och stress påverkar i sin tur sömn, hungerreglering, impulsköp och ork att laga mat. Det blir en återkopplingsloop där ekonomi och fysiologi drar åt samma håll.
Praktiska holistiska strategier när matbudgeten är pressad (utan att tappa näring)
Här är sätt att “skydda” kroppen när priserna skenar – inspirerat av rapportens riskpunkter (framför allt frukt/grönt, fiber och läskökning):
1. Bygg en “billig bas” som ger fiber varje dag
- Havregryn, råg, potatis med skal, baljväxter (linser/bönor), frysta grönsaker, vitkål, morötter.
Målet är inte perfektion – målet är konsistens.
2. Gör frukt och grönt “enkelt, inte idealiskt”
Om färska grönsaker känns dyra/krångliga: välj fryst, rotfrukter, kål. Rapporten är tydlig med att frukt/grönt minskat och att folkhälsan påverkas negativt av det.
3. Sänk tröskeln för protein – men låt det inte knuffa bort grönsakerna
Köttkonsumtionen gick tillbaka mot tidigare nivåer vid slutet av perioden, men det betyder inte att tallriken automatiskt blev mer näringstät.
En bra tumregel är: protein + grönsak + fiberbas i någon form.
4. Byt “läskvanan” utan att skapa förbud
Eftersom läsk ökade i konsumtion samtidigt som flera andra drycker minskade kan man testa:
- stilla vatten + citrus, bär, gurka, basilika, mynta eller annat du gillar
- te/örtte
5. Nervsystemet är en del av ekonomin
När man är pressad blir mat ofta ett stressreglage. Två små saker som kan ge stor effekt:
- 5 långsamma andetag innan du handlar (minskar impulsköp för många)
- planera 2–3 “standardmiddagar” som alltid funkar (beslutsstress går ner)
- gör storkok som grytor och mat i ugnsformar som kan frysas in och räcker flera dagar
Vad rapporten själv föreslår för handeln
Forskarna skriver att om handeln vill stödja folkhälsan bör man ha ett utbud som också innehåller förhållandevis billiga frukter och grönsaker, överväga marginaler på frukt/grönt och använda information/recept som gör grönsaker till en naturlig del av måltider.
Kommentarer