Hormoner – kroppens budbärare
Hormoner påverkar oss varje dag. De är med och reglerar allt från sömn, hunger och blodsocker till stressreaktioner, ämnesomsättning, fortplantning och tillväxt.
Ändå pratar vi ofta om hormoner först när något känns fel.
”Mitt kortisol är för högt.”
”Mina hormoner är i obalans.”
”Det måste vara sköldkörteln.”
Men hormonsystemet är betydligt mer komplext – och samtidigt mycket mer fascinerande – än så.
Hormoner är en del av kroppens sätt att kommunicera, reglera och anpassa sig.
Och för att förstå hormoner behöver vi därför börja med själva kommunikationen.
Vad är egentligen ett hormon?
Hormoner är kemiska signalämnen som produceras i olika delar av kroppen.
Många hormoner frisätts till blodet och transporteras därifrån vidare till andra organ och vävnader. Där kan de påverka celler som har rätt mottagare – så kallade receptorer.
Man kan förenklat tänka:
Hormonet är meddelandet.
Receptorn är mottagaren.
Om en cell saknar rätt receptor kan den inte svara på just det hormonets signal på samma sätt.
Det betyder att ett hormon kan cirkulera genom hela kroppen men ändå ge olika effekter i olika vävnader.
Det här är viktigt.
För hormoner fungerar alltså inte bara genom att det finns ”mycket” eller ”lite” av ett ämne i blodet. Effekten påverkas också av bland annat vilka receptorer som finns, hur känsliga vävnaderna är för signalen och vilka andra signaler som samtidigt påverkar kroppen.
Var bildas hormoner?
När man talar om hormonsystemet tänker man ofta på kroppens endokrina körtlar. Dit hör bland annat hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln, äggstockarna och testiklarna.
Men hormonproduktion är inte begränsad till några få körtlar.
Även andra organ och vävnader kan bilda hormonella signalämnen. Mag-tarmkanalen producerar exempelvis flera hormoner som är inblandade i matsmältning, hunger och mättnad. Fettvävnad är också hormonellt aktiv.
Det endokrina systemet är därför bättre att föreställa sig som ett kommunikationsnätverk än som några isolerade körtlar.
Ett hormon kan ha flera uppgifter
Vi tycker om enkla etiketter.
Kortisol blir ”stresshormonet”.
Melatonin blir ”sömnhormonet”.
Insulin blir ”blodsockerhormonet”.
Testosteron blir ”det manliga hormonet”.
Men sådana benämningar kan vara praktiska samtidigt som de förenklar väldigt mycket.
Ett och samma hormon kan påverka flera olika processer, och samma process regleras ofta av flera hormoner samtidigt.
Regleringen av blodsocker är ett bra exempel. Insulin är centralt, men även bland annat glukagon, kortisol, tillväxthormon och adrenalin är involverade i hur kroppen hanterar och tillgängliggör energi.
Kroppen arbetar alltså sällan efter principen:
ett hormon = en funktion.
Det handlar snarare om samspel.
Kroppen reglerar hela tiden
Hormonnivåerna ska inte ligga på exakt samma nivå hela tiden.
De förändras.
Och det är normalt.
Kortisol följer exempelvis en tydlig dygnsrytm.
Insulin förändras bland annat beroende på när och vad vi äter.
Östrogen och progesteron varierar under menstruationscykeln och förändras genom olika faser av livet.
Melatonin påverkas starkt av förhållandet mellan ljus och mörker.
Hormonsystemet använder dessutom olika former av återkoppling.
Ett av de vanligaste systemen är negativ återkoppling.
Det innebär förenklat att kroppen registrerar mängden av ett hormon eller effekten av det och därefter justerar produktionen.
Sköldkörteln är ett tydligt exempel.
Hypofysen producerar TSH, som stimulerar sköldkörteln. När nivåerna av sköldkörtelhormon förändras får hjärnan information tillbaka och kan justera signaleringen.
På så sätt pågår hela tiden en finjustering.
Det är en del av kroppens arbete med att hålla den inre miljön inom fungerande gränser – det som brukar kallas homeostas.
Är ”hormonell balans” rätt uttryck?
Vi hör ofta att vi behöver ”balansera våra hormoner”.
Jag förstår vad man menar.
Men uttrycket kan också ge en lite missvisande bild av kroppen.
Balans kan låta som att alla hormoner ska befinna sig på en jämn och stabil nivå.
Så fungerar vi inte.
Hormoner ska förändras.
De ska stiga och sjunka.
De ska reagera på mat, aktivitet, sömn, ljus, stress, graviditet, menstruationscykel, ålder och många andra förändringar.
Jag tycker därför att hormonell reglering ibland är ett bättre sätt att tänka.
Kroppen försöker hela tiden känna av vad som händer och anpassa sina signaler därefter.
Det är dynamiskt – inte statiskt.
Nervsystemet och hormonsystemet hör ihop
I vår tidigare serie pratade vi mycket om nervsystemet.
Men nervsystemet och hormonsystemet är inte två helt separata världar.
De kommunicerar tätt med varandra.
Hypotalamus i hjärnan är en viktig del av den kommunikationen. Tillsammans med hypofysen hjälper den till att styra flera av kroppens hormonella system.
Vid en stressreaktion kan exempelvis nervsystemet reagera mycket snabbt, samtidigt som hormonella system aktiveras och hjälper kroppen att anpassa sig över längre tid.
Hjärnan får sedan information tillbaka från kroppen.
Det sker alltså en ständig kommunikation i båda riktningarna.
Det är också en viktig anledning till att vi på Gaia Health tycker att det blir svårt att förstå kroppen om vi delar upp den i alltför isolerade delar.
Dina levnadsvanor är också signaler
Hur vi lever kan påverka olika hormonella och metabola system.
Det betyder däremot inte att vi genom några enkla knep kan kontrollera våra hormoner.
Så enkelt fungerar inte kroppen.
Men kroppen registrerar hela tiden sin omgivning.
Ljus och mörker ger information om tid på dygnet.
Mat ger information om tillgänglig energi och näring.
Fysisk aktivitet skapar behov av energi och anpassning i muskler och andra vävnader.
Sömn och vakenhet påverkar flera fysiologiska system.
Stress och belastning kräver anpassning.
Ålder, genetik, sjukdomar, läkemedel, graviditet och naturliga livsfaser spelar samtidigt stor roll för hormonsystemet.
Det är därför vi behöver vara försiktiga med påståenden som:
”Ät detta så balanserar du dina hormoner.”
eller:
”Det här symtomet betyder att ditt kortisol är för högt.”
Kroppen är mer komplex än så.
När symtom faktiskt beror på hormoner
Det är samtidigt viktigt att inte gå åt andra hållet och bagatellisera hormonella sjukdomar.
För lite eller för mycket av vissa hormoner kan orsaka sjukdom och ibland ge tydliga symtom. Sköldkörtelsjukdomar, diabetes, binjuresjukdomar och störningar i könshormonerna är några exempel.
Hormonella tillstånd diagnostiseras inte genom en lista på sociala medier.
Bedömningen kan behöva väga samman symtom, sjukdomshistoria, läkemedel, kroppsundersökning och relevanta laboratorieprover.
Om du har nytillkomna, kraftiga eller långvariga besvär är det därför viktigt att inte utgå från att du själv vet vilket hormon som ligger bakom, utan att vid behov söka vård.
Kroppen kommunicerar – hela tiden
Det kanske viktigaste att ta med sig är därför detta:
Hormoner arbetar inte ensamma.
De är en del av ett enormt nätverk av signaler mellan hjärnan, nervsystemet, organen, musklerna, fettvävnaden, mag-tarmkanalen och resten av kroppen.
Det är också därför samma symtom kan ha flera möjliga orsaker.
Trötthet kan exempelvis hänga samman med sömn, stress, infektion, blodbrist, läkemedel, psykisk belastning, näringsbrist, hormonell sjukdom – eller flera saker samtidigt.
Att förstå kroppens signaler handlar därför inte om att snabbt hitta ett hormon att skylla på.
Det handlar om att bli nyfiken på sammanhanget.
Vad händer i kroppen?
Vad händer i livet?
Hur ser sömnen ut?
Hur ser återhämtningen ut?
Hur äter och rör jag mig?
Har något förändrats?
Finns det symtom som behöver bedömas av vården?
Det är där helhetsperspektivet börjar.
Fundera en stund
Om hormoner är en del av kroppens sätt att kommunicera – vad händer när vi slutar se dem som isolerade ämnen och istället börjar se hela kommunikationssystemet?
I nästa del av serien tittar vi närmare på just det.
Hur samarbetar nervsystemet och hormonsystemet?
För de två systemen är betydligt närmare sammankopplade än man kanske först tror.
Behöver du hjälp att förstå dina hormoner?
Under en kostnadsfri Hälsokompass pratar vi kort om hur du mår, vilka signaler du upplever och vad som skulle kunna vara ett lämpligt nästa steg för dig.
Kommentarer