Vad finns egentligen i barnens kläder? Ny svensk studie väcker viktiga frågor
Vi tänker ofta på vad våra barn äter, vilka hudprodukter vi använder och vilka ämnen som finns i hemmet. Men hur ofta funderar vi på det som ligger direkt mot huden många timmar varje dag – kläderna?
En ny svensk studie från Stockholms universitet har undersökt förekomsten av potentiellt hälsoskadliga kemikalier i barnkläder som säljs på den svenska marknaden.
Resultatet ger anledning att bli mer medveten om vilka material och färger vi väljer – men också några ganska enkla saker vi kan göra för att minska exponeringen.
Forskarna undersökte 60 barnplagg
I studien Occurrence and Washout of Health-Hazardous Chemicals in Children’s Clothing analyserade forskarna 60 barnplagg som köpts från sex butiker på den svenska marknaden.
Forskarna letade efter 50 olika textilkemikalier. Det handlade bland annat om:
- kinoliner
- ftalater
- aromatiska aminer
- nitrobensener
- bensotiazol
Totalt hittades 30 av de undersökta ämnena i kläderna.
Det betyder inte automatiskt att plaggen är farliga att använda. Studien undersökte framför allt vilka kemikalier som fanns i tygerna och hur de beter sig vid tvätt och kontakt med svett – inte om barn som bär kläderna faktiskt blir sjuka.
Men resultaten är ändå intressanta eftersom huden är i direkt kontakt med kläder under stora delar av dygnet.
Mest kemikalier hittades i mörka polyesterplagg
En av de tydligaste skillnaderna handlade om material.
De plagg som innehöll både flest olika undersökta kemikalier och generellt högre halter var framför allt mörkfärgade plagg av polyester och återvunnen polyester.
I fem plagg av 100 procent polyester hittade forskarna mellan 15 och 19 olika analyserade kemikalier i samma plagg. Tre av dessa fem plagg var tillverkade av återvunnen polyester.
De lägsta halterna och det minsta antalet ämnen hittades däremot generellt i ljusa och vita bomullsplagg.
Det betyder förstås inte att all polyester är dålig eller att all bomull är fri från kemikalier. Studien omfattade bara 60 plagg och ska ses som en ögonblicksbild.
Men skillnaden mellan materialen var tydlig i just den här undersökningen.
Även ämnen som inte regleras hittades
En viktig detalj i studien är att forskarna inte hittade någon av de 22 aromatiska aminer som idag är begränsade enligt EU REACH-regler.
Det är positivt.
Däremot hittades flera andra, liknande aromatiska aminer som idag inte omfattas av samma gränsvärden och där kunskapen om hälsoeffekterna fortfarande är begränsad.
I några plagg fanns dessa i halter som låg över det gränsvärde som skulle ha gällt om de hade tillhört de redan reglerade ämnena.
Forskarna hittade också relativt ofta bland annat kinoliner, ftalater och nitrobensener.
Ett exempel var kinolin. Den högsta halten, 75 mikrogram per gram tyg, hittades i en svart tröja av 100 procent återvunnen polyester. Det ligger över EU gränsvärde på 50 mikrogram per gram för kinolin.
Hjälper det att tvätta nya kläder?
Det är ett råd många av oss redan följer: tvätta nya kläder innan de används.
Forskarna ville därför undersöka hur mycket av kemikalierna som försvann vid tvätt.
Tio av plaggen tvättades en gång, fem gånger och tio gånger.
Här såg man återigen en tydlig skillnad mellan materialen.
I plagget av 100 procent bomull minskade flera kemikalier kraftigt redan efter tvätt. Exempelvis återstod efter tio tvättar bara omkring 7,5 procent av den ursprungliga mängden kinolin.
I polyesterplaggen var bilden annorlunda. Många av de aromatiska aminerna och kinolinerna satt kvar även efter tio tvättar.
För vissa ämnen ökade till och med de uppmätta nivåerna efter tvätt. Forskarna diskuterar flera möjliga orsaker, bland annat kemiska reaktioner under tvätten och att vissa ämnen kan ha tillförts från exempelvis tvättmaskinen eller andra källor.
Studien visar alltså att tvätt kan göra skillnad – framför allt för bomull – men att tvätt inte automatiskt tar bort alla kemikalier från syntetiska kläder.
Men här kommer en viktig detalj om bomull
Det finns en intressant nyans i resultaten.
Forskarna undersökte också hur kemikalier kunde vandra från textilen till konstgjord svett.
Då visade sig migrationen från bomull vara betydligt större än från polyester – för de flesta testade ämnen minst tre gånger högre.
För ett av ämnena migrerade så mycket som 80 procent från bomullen till den konstgjorda svetten.
Det kan först låta motsägelsefullt.
Bomullsplaggen innehöll generellt mycket mindre mängder av de undersökta kemikalierna, men de kemikalier som finns där verkar alltså i vissa fall kunna släppa lättare från fibrerna.
Det är därför viktigt att inte förenkla resultatet till att ”bomull är ofarligt och polyester är farligt”.
Forskarna själva bedömer ändå att ljusa kläder av 100 procent bomull var det bästa valet bland plaggen som undersöktes, eftersom de från början innehöll betydligt mindre av de analyserade kemikalierna och dessutom hade bättre effekt av tvätt.
Varför är barn extra intressanta?
Barn är inte bara små vuxna.
Deras hud är fortfarande under utveckling och forskarna lyfter därför fram att exponering via huden kan vara särskilt relevant hos yngre barn.
Kläder sitter dessutom direkt mot huden under många timmar – ibland hela dygnet när vi även räknar in pyjamas, underkläder och liknande.
Svett, värme och friktion kan dessutom påverka hur ämnen frigörs från materialet.
Studien visar däremot inte hur stora mängder av dessa ämnen som faktiskt tas upp i barns kroppar eller vilka långsiktiga hälsoeffekter den aktuella exponeringen innebär.
Det behövs mer forskning för att kunna svara på det.
Gaia Healths holistiska perspektiv – tänk total belastning
Ur ett holistiskt perspektiv tycker jag att det här är intressant av ytterligare en anledning.
Hälsa handlar sällan om en enda faktor.
Vi exponeras varje dag för mängder av saker från vår omgivning – genom maten, luften, hudvården, rengöringsmedel, plast, möbler och textilier.
Kroppen har fantastiska system för att hantera och utsöndra olika ämnen. Lever, njurar, tarm, lungor och hud är alla delar av detta arbete.
Det betyder inte att vi behöver bli rädda för varje kemikalie vi möter.
Jag tycker att ett bättre sätt att tänka är:
Var kan jag enkelt minska onödig exponering utan att göra livet komplicerat?
Kläder är faktiskt ett sådant område.
Vi kan inte kontrollera allt vi utsätts för – men vi kan göra medvetna val där det är enkelt.
Enkla råd när du köper kläder till barn
Utifrån den här studien och ett försiktigt helhetsperspektiv kan det vara klokt att:
- välja mer ljusa kläder när det är möjligt
- gärna välja 100 procent bomull, särskilt till kläder som sitter nära huden
- tvätta nya kläder innan de används
- vara lite mer återhållsam med mycket mörka syntetplagg som bärs tätt mot huden under långa perioder
- välja textilier med trovärdiga miljö- och kemikaliecertifieringar när det är möjligt
- köpa färre plagg av bättre kvalitet i stället för många billiga plagg
- gärna använda ärvda eller begagnade barnkläder – som dessutom redan har tvättats många gånger
Det sista är förstås ingen garanti för att alla kemikalier är borta, eftersom studien visar att vissa ämnen kan sitta kvar länge i polyester. Men återbruk har samtidigt andra fördelar genom att minska behovet av ny textilproduktion.
Det handlar inte om att skapa rädsla
Jag tycker att den viktigaste lärdomen från den här studien inte är att vi ska bli rädda för kläder.
Snarare visar den hur många små delar av vår vardag som tillsammans skapar den miljö våra kroppar lever i.
Vi behöver inte göra allt perfekt.
Men kanske kan vi nästa gång vi står och väljer mellan två barntröjor fundera ett extra varv på material, färg och hur plagget är tillverkat.
Små medvetna val, upprepade många gånger, kan vara ett enkelt sätt att minska den onödiga belastningen på både kroppen och miljön.
Vad vet vi?
Studien genomfördes av forskare vid Stockholms universitet och publicerades 2026 i den vetenskapliga tidskriften Contact Dermatitis.
Forskarna analyserade 60 barnplagg från den svenska marknaden och undersökte 50 olika textilkemikalier. Resultaten visade generellt högst antal och halter av de undersökta ämnena i mörka polyesterplagg och lägst i ljusa bomullsplagg.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att kläderna köptes under 2022 och att undersökningen därför är en ögonblicksbild av marknaden. Studien visar förekomst av kemikalier och hur de kan tvättas ur eller migrera till konstgjord svett – den visar inte att barn som bär de undersökta plaggen får sjukdom eller hälsoproblem.
Studien:
Dostberg A, Åström T, Sadiktsis I, Östman C, Nilsson U. Occurrence and Washout of Health-Hazardous Chemicals in Children’s Clothing. Contact Dermatitis. 2026;95(2):148–158.
Kommentarer