Moderkakan – den livsviktiga länken mellan mamma och barn

Ny svensk forskning visar hur moderkakans hormoner och ämnesomsättning hänger samman med barnets födelsevikt. Resultaten väcker intressanta frågor om hur näring och kroppens olika system samverkar redan innan vi föds.
När vi pratar om hälsa tänker vi ofta på vad vi äter, hur vi sover, hur vi hanterar stress och hur kroppen fungerar i vardagen.
Men visste du att samspelet mellan näring, hormoner och tillväxt börjar långt innan vi föds?
En svensk studie, publicerad i Journal of the Endocrine Society i juni 2026, visar att vissa tillväxtreglerande ämnen i moderkakan skiljer sig åt beroende på barnets födelsevikt.
Det är spännande forskning som hjälper oss att förstå hur komplex och finurlig kroppen är redan från livets början.
Moderkakan – mycket mer än en näringsförmedlare
Moderkakan är ett fantastiskt organ som utvecklas under graviditeten.
Den fungerar som en livsviktig förbindelse mellan mamman och barnet och har flera viktiga uppgifter:
- Förmedlar syre och näringsämnen till barnet.
- Hjälper till att transportera bort avfallsämnen.
- Producerar hormoner som är viktiga för graviditeten.
- Reglerar hur olika näringsämnen transporteras.
- Bidrar till att styra barnets tillväxt och utveckling.
Moderkakan är alltså inte bara en passiv transportväg. Den är ett aktivt organ som hela tiden anpassar sin funktion efter kroppens behov och förutsättningar.
Och det är just den här regleringen som forskarna har undersökt.
Vad undersökte forskarna?
Forskare från bland annat Örebro universitet och Lunds universitet undersökte moderkakor från totalt 224 fullgångna graviditeter.
Barnen delades in i tre grupper:
- 60 barn som var små i förhållande till graviditetslängden.
- 109 barn som hade en födelsevikt inom det förväntade intervallet.
- 55 barn som var stora i förhållande till graviditetslängden.
Forskarna undersökte aktiviteten hos 22 gener i moderkakan och studerade särskilt vissa proteiner som påverkar tillväxt och ämnesomsättning.
De analyserade också navelsträngsblod och blodprover som tagits från mammorna under graviditetens första trimester.
Syftet var att bättre förstå vilka biologiska signaler som hänger samman med barnets tillväxt.
Vad upptäckte man?
Forskarna hittade skillnader i flera ämnen som är involverade i kroppens tillväxtreglering.
Särskilt intressanta var följande:
IGF-1 och IGF-2 – kroppens tillväxtsignaler
IGF står för insulinliknande tillväxtfaktor.
Det är ämnen som hjälper kroppens celler att växa, utvecklas och dela sig.
Forskarna såg att moderkakor från barn med lägre födelsevikt generellt hade lägre aktivitet av generna IGF1 och IGF2.
Man såg också att nivåerna av dessa tillväxtfaktorer i navelsträngsblodet var högre hos barn med högre födelsevikt.
Det tyder på att IGF-systemet har en viktig koppling till hur barnet växer under graviditeten.
IGFBP2 – hjälper till att reglera tillväxten
IGFBP2 är ett protein som binder till tillväxtfaktorer och påverkar hur tillgängliga de är för kroppens celler.
I studien fann forskarna att mängden IGFBP2-protein i moderkakan och navelsträngsblodet var högre hos de mindre barnen.
Samtidigt var aktiviteten hos genen som kodar för proteinet lägre. Det visar att regleringen är mer komplicerad än att en gen automatiskt leder till en viss mängd protein.
PPARα – en koppling till kroppens fettomsättning
Ett annat intressant fynd handlade om PPARα.
Det är ett protein som hjälper till att styra aktiviteten hos gener som bland annat är involverade i fettomsättningen.
Forskarna upptäckte lägre nivåer av PPARα i moderkakor från barn med lägre födelsevikt.
Det är särskilt intressant eftersom fett är viktigt för kroppens energiomsättning och barnets utveckling.
Men det betyder inte att forskarna har visat att ett ökat fettintag under graviditeten påverkar just PPARα eller barnets födelsevikt. Det behöver undersökas vidare.
Även IGF2R, en receptor som hjälper till att reglera tillväxtsignaler, skilde sig mellan grupperna.
Sammantaget visar studien att flera biologiska system samverkar när barnets tillväxt regleras.
Vad har mammans näring med detta att göra?
En av forskarnas hypoteser är att mammans näringsstatus kan vara en gemensam faktor bakom en del av de samband man upptäckte.
Det är rimligt utifrån vad vi redan vet om näringens betydelse för fostrets utveckling.
När vi äter bryter kroppen ner maten till bland annat aminosyror, fettsyror, glukos, vitaminer och mineraler.
Dessa ämnen används sedan i en mängd olika processer, exempelvis för att:
- Bygga nya celler och vävnader.
- Producera hormoner och andra signalämnen.
- Ge energi till kroppens funktioner.
- Stödja utvecklingen av hjärna, nervsystem och skelett.
Men vi behöver vara noga med vad just den här studien visar.
Forskarna undersökte inte om en viss kost eller specifika näringsämnen förändrade de aktuella tillväxtsignalerna. De kunde därför inte visa att mammans matvanor orsakade skillnaderna i födelsevikt.
Det är en möjlig förklaring som behöver studeras vidare.
Gaia Healths perspektiv – kroppen arbetar som en helhet
Det jag tycker är särskilt intressant med den här forskningen är hur tydligt den visar samspelet mellan olika funktioner i kroppen.
Vi kan inte isolera tillväxt från hormonerna, hormonerna från ämnesomsättningen eller ämnesomsättningen från näringstillgången.
Allt hänger samman.
Det är också så jag arbetar inom Gaia Health.
När vi vill förstå en människas hälsa behöver vi ofta titta på flera delar samtidigt.
Hur ser kosten ut? Får kroppen tillräckligt med näring? Hur fungerar sömnen? Finns det utrymme för återhämtning? Hur påverkas kroppen av livssituationen?
Den här studien undersökte inte stress, sömn eller andra livsstilsvanor direkt. Men den ger ytterligare kunskap om hur flera biologiska system är kopplade till varandra redan under fosterlivet.
För mig blir det en påminnelse om varför ett helhetsperspektiv är så värdefullt.
Vad kan du själv göra för att stödja kroppen under graviditeten?
Vi kan inte styra alla processer i kroppen, och en graviditet påverkas av mycket mer än våra egna levnadsvanor.
Men det finns flera saker som kan hjälpa till att skapa goda förutsättningar för både mamma och barn.
1. Ge kroppen näring – inte bara kalorier
Under graviditeten ökar behovet av flera vitaminer och mineraler.
Försök att äta varierat och regelbundet, med exempelvis:
- Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär.
- Protein från exempelvis ägg, fisk, kött, linser och bönor.
- Hälsosamma fetter från olivolja, avokado, nötter och frön.
- Fullkornsprodukter och andra fiberrika livsmedel som du mår bra av.
Du behöver inte äta perfekt. Det viktiga är en näringsrik och tillräcklig kost över tid.
2. Var uppmärksam på viktiga näringsämnen
Folat, järn, jod, D-vitamin, kalcium och omega-3-fettsyran DHA är särskilt viktiga under graviditeten.
Folsyra rekommenderas redan inför en planerad graviditet och under de första tolv graviditetsveckorna.
Järnbehovet kan också öka, men det betyder inte att alla ska ta järntillskott. Behovet bedöms individuellt tillsammans med barnmorskan.
Fisk är en värdefull källa till flera näringsämnen, men välj sorter som rekommenderas för gravida.
Kosttillskott och örtpreparat bör alltid stämmas av med barnmorska eller läkare, eftersom allt som är naturligt inte automatiskt är säkert under graviditeten.
3. Skapa utrymme för återhämtning
Graviditeten innebär stora förändringar i kroppen.
Blodvolymen ökar, hormonerna förändras och kroppen anpassar sig för att stödja ett nytt liv.
Därför är återhämtning viktig.
Försök att prioritera sömn, regelbundna pauser och aktiviteter som får dig att må bra.
En lugn promenad, en stund i naturen eller några minuter med stillsam andning kan hjälpa dig att varva ner.
Och kom ihåg: vanlig vardagsstress betyder inte att du skadar ditt barn. Du ska inte behöva känna skuld över att livet ibland är stressigt.
4. Fortsätt röra på kroppen
För de flesta gravida är regelbunden fysisk aktivitet både bra och säker.
Promenader, simning, anpassad styrketräning och annan rörelse som känns bra kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa.
Utgå från dina förutsättningar och anpassa aktiviteten tillsammans med barnmorskan om du har graviditetskomplikationer eller särskilda besvär.
5. Ta hjälp av mödrahälsovården
Att lyssna på kroppen är värdefullt, men det ersätter inte medicinska kontroller.
Barnmorskan kan följa graviditeten, bedöma behov av näringstillskott, upptäcka eventuella komplikationer och hjälpa dig vidare om barnets tillväxt behöver undersökas närmare.
Det är också viktigt att komma ihåg att en lägre eller högre födelsevikt inte automatiskt betyder att barnet är sjukt.
Barn utvecklas olika, och födelsevikten behöver alltid bedömas i sitt sammanhang.
Vad behöver forskarna undersöka vidare?
Studien visar samband, men kan inte säkert förklara vad som orsakar dem.
Forskarna analyserade huvudsakligen moderkakorna efter förlossningen. Därför vet vi inte exakt hur dessa signaler förändrades under graviditetens olika faser.
Studien omfattade dessutom en utvald grupp fullgångna graviditeter utan vissa sjukdomar och komplikationer. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras till alla gravida.
En annan intressant upptäckt var att forskarna inte såg motsvarande skillnader i de undersökta ämnena i mammornas blod under den första trimestern.
Det betyder att dessa blodvärden inte fungerade som tidiga markörer för födelsevikt i just den här studien.
Mer forskning behövs för att förstå hur näring, genaktivitet, hormoner och moderkakans funktion påverkar varandra över tid.
Min reflektion – hälsa börjar tidigt, men formas hela livet
För mig är det fascinerande hur mycket som händer i kroppen utan att vi ens är medvetna om det.
Redan innan ett barn föds pågår ett avancerat samspel mellan moderkakan, hormonerna, näringsämnena och kroppens tillväxtsignaler.
Och även om studien handlar om graviditet tycker jag att den väcker en större tanke:
Vi behöver ge kroppen goda förutsättningar för att den ska kunna utföra alla sina fantastiska funktioner.
Det gäller under graviditeten, men också under resten av livet.
Mat, sömn, rörelse, återhämtning och omtanke om oss själva är viktiga delar av vår hälsa.
Inte för att vi kan kontrollera allt, utan för att vi kan påverka en del av våra förutsättningar.
Och det är precis det jag vill förmedla med Gaia Health.
Att förstå kroppen bättre, se sambanden och göra små, hållbara förändringar som stödjer hälsan.
Vi behöver inte göra allt perfekt. Men vi kan börja med att ge kroppen det den behöver, så gott vi kan.
Ta hand om dig!
Pia Marengo
Holistisk hälsoterapeut – Gaia Health





Kommentarer